Upphandlings- och entreprenadformer

Upphandlings- och entreprenadformer

Här beskrivs upphandlings- och entreprenadformer i byggbranschen. Lagen om offentlig upphandling berörs inte.

 

Delad entreprenad eller generalentreprenad

I en delad entreprenad handlar beställaren direkt upp ett antal entreprenörer, som därmed blir sidoentreprenörer till varandra. Beställaren får större kontroll över t.ex. ekonomin och vilka entreprenören som utför arbeten och måste själv stå för samordningen. En nackdel för beställaren är att risken ökar för att saker ”trillar mellan stolarna”, genom att det kan uppkomma gränsdragningsproblem mellan de olika sidoentreprenaderna. 

 

I en generalentreprenad handlar beställaren upp en entreprenör (general-entreprenören) som sedan i sin tur handlar upp ett antal underentreprenörer. Beställarens kontroll blir därmed mindre, samtidigt som en del av risken för att saker ”trillar mellan stolarna” övergår på generalentreprenören. En generalentreprenad kan vara både en utförandeentreprenad eller en totalentreprenad.

Utförandeentreprenad och totalentreprenad

En utförandeentreprenad är en entreprenad där beställaren svarar för projekteringen och entreprenören svarar för utförandet.  I vardagligt tal kallas denna entreprenadform för generalentreprenad. Kontraktsbestämmelser enligt AB 04 är avsedd för utförandeentreprenader. I en utförandeentreprenad är det beställaren som ingår avtal med konsulter. 

 

En totalentreprenad (funktionsentreprenad) är en entreprenad där entreprenören svarar för såväl projektering som utförande. Kontraktsbestämmelser enligt ABT 06 är avsedd för totalentreprenader. I en totalentreprenad är det entreprenören som ingår avtal med konsulter. En viktig skillnad mellan de två entreprenadformerna är vem som förväntas projektera kontraktsarbetena och eventuella ÄTA-arbeten. Om det är en totalentreprenad förväntas entreprenören göra detta.